Kennel Vixax

Som jag började skriva i förra bloggen så är Jäger en liten gåta för mig...kanske att jag egentligen vet i teorin...men att läsa honom är svårare...
(återkommer till Freestylen)

Jag kom (givetvis) 10 minuter sent till kursen....tar med mig Jäger eftersom han behöver det mest....alla kursdeltagare sitter utspridda vid ett U format bord och det är en hund vid varje människa...ok, ska man djupanalysera så var jag som person stressad, jag var nervös för att jag kom sent..och blev en aning orolig när jag inte hittade någonstans för oss att sitta...jag ville INTE ha en hund precis intill....En tjej ser min vånda och erbjuder sig att byta plats..så jag tar tacksamt emot och hamnar med två människor på vardera sida innan det finns någon hund,

I detta läget när jag går in i lektionssalen så fokuserar jag så mycket på min omgivning..att be om ursäkt för sen ankomst mm så jag noterar inte egentligen vad Jäger sänder för signaler....jag går som jag tycker att jag brukar, bestämt med rak hållning framåt och sneglar bara i ögonvrån på hunden för att kunna bemöta hans beteende...

Och jag var inte 100% närvarande...ja såg men såg inte...jag tycker mig minnas att han fick en aning ragg över nacken när vi passerade en stor vit Herdehund,  men för övrigt minns jag det som om inger speciellt hände....jag tror mig minnas att jag blev positivt överraskad att han skötte sig så bra....men det är alltid lättare att ta sig in i en flock när alla andra hundar ligger passiva och inte utmanar....
Vi sätter oss ner och jag samlar ihop mig själv och hunden, sätter honom ner vid sidan av mig och han sitter lugnt och fint....kollar in omgivningen...under tiden så blir det en presentation av alla kursdeltagare och sammanlagt har vi väl suttit på samma plats i c.a 15 minuter när min bordsgranne får för sig att hälsa på Jäger...hon sticker ner handen, tittar bort och säger Hej med vänlig röst....Jäger sitter blickstill, försöker fånga hennes ögon och morrar dovt....
Givetvis så tar hon tillbaka sin hand, och jag muttrar till Jäger att så där gör man fan ta mig inte medans jag tar honom "i örat"

Så går det en timme, vi kör en del klicker  övningar  och vi får en del tricks att öva på....Jäger är helt fenomenal! Tror man kan släpa en bomb när han jobbar för han märker inte omvärlden...
så sätter vi oss igen och nu är han nyfiken och hälsar på bägge bordsgrannarna...en kort nosning, en halv vift och sedan är det bra....

När lunchen kommer och vi alla samlas i grupp så tar jag med mig Jäger in  i "bröten" med hundar och människor...han är så himla avslappnad och fokuserad på mig....Han kan tom stå med baken tryckt mot en främmande människa när vi står i kö utan att bry sig....vid rökpausen pratade jag med bordsgrannen och hon satte sig på huk varpå Jäger ställer sig tätt intill och låter sig klappas om och kramas...

Helt neutral i sitt kroppsspråk..svans neutral, mungipor, öron, hållning..allt utsrålar bara ett vänligt ointresse och oberördhet..okej, du vill klappa om mig..varsågod....

Så enligt mina erfarenheter så säger det mig att Jäger någonstans innerst inne är en aning osäker...aggression bygger ju på rädsla....att vara rädd FÖR något eller att vara rädd OM något....
De hundar jag sett tidigare med sämre tillgänglighet har alltid avvisat hantering, alternativt att de morrat på någon...med sänkt kropp, och verkligen visat att jag är rädd och orolig när du som främmande hanterar mig...tittar på mig eller är allmänt obehaglig...

Alltså man har sett tydliga signaler på osäkerhet...I Jägers fall säger mig erfarenheten att Han inte är så tillgänglig..och att det måste bygga på osäkerhet....men fan heller att jag SER någon osäkerhet i samband med människor....

Han är totalt oberörd och ointresserad...tills någon tar kontakt....och om människan är tveksam och "mesig" så blir han (då förmodligen osäker???) och reagerar med skärpa & Försvar ( ja den lille skiten försöker med försvar iallafall)

Om människor är "klämkäcka" och pratar med normal röst och inte gör så mycket väsen av honom..ja då nosar han bara i förbigående och sedan ignorerar han dom...Men fortfarande kan vi stå i en fika-kö....han kan vara totalt inramad av främlingar, de kan trycka mot honom med ben och underkropp...han kan bli "knödd" och flyttad på....inte en min han rör...helt cool och avslappnad....så är han otillgänglig då?? Reserverad? Rädd? Osäker?  De hundar jag haft som haft brister i tillgänglighet var aldrig avslappnade när de fick trängas i köer eller blev påtvingade närkontakt???
Hoppas vi hittar en vettig ägare till honom snart.
*******************************************************


Freestyle kursen var en frisk fläkt för mig!  Frida är en fantastisk dressör och en inspirerande instruktör vilken härlig kontakt och relation hon har till sina hundar!'' Gud vad jag lärt mig mycket kul och nyttigt!!

Jag har klickat in valparna. lärt Jazza  & Jäger skillnad på höger & vänster tass, Börjat med Aagje att sitta fint och hon kan snart rulla runt...

Jag kommer att starta en Freestyle Utbildning Steg 1 inom det närmaste, I den kursen får man lära sig grunderna och vilka rörelser som ingår i Klass. I, Det blir en hel del inlärningsteknik oc h belöningssystem
Jag kommer också ta upp en del om Koreografi , musikval och man kommer att få försöka planera ett eget program.
Obligatoriska rörelser för Klass I samt en del andra Tricks.

Jag kommer att köra en helgkurs 2 x 3 timmar med en uppföljning fyra veckor senare...

Hör av dig om du är intresserad av att delta, tid och plats meddelas snarast...

''''''''''***********************************************
Så råkade givetvis undertecknad i diskussion med ägaren av Kursplatsen och några av hennes anhängare...jag är den första att erkänna hennes kompetens och utbildning som ligger på universitetsnivå...
Men diskussionstekniken går ut på att bräcka motståndaren med vetenskapliga termer och få opponenten att känna sig dum....ett gäng anhängare i 20-års åldern satt jämte och hånflinade....


Jag råkade nämligen "svära i kyrkan " när jag hörde en diskussion vid lunchbordet...att jag tycker Ceasar Milan gör mycket  bra. (även om inte allt är ok)
Kanske inte i allt han gör, men han är duktig på att förmedla ett budskap och han hjälper många att se en hund som en hund..
Jag har bara sett ett 10-tal program, och än har jag inte sett något djurplågeri....men övriga gänget ansåg att alla avsnitt var djurplågeri ...
Och sedan var cirkusen igång...Några av de andra deltagarna samt arrangören bedrev en kampanj mot Ceasar och hans halsband bla....ringde runt till olika fackhandlare och bad dom ta bort halsbandet ur sortimentet.

Tänk att vara knappt 20 och vara så tvärsäker på sin sak? Att man kan och vet allt bäst och sedan hånflina åt erfarenheter som sträcker sig ända till 1900-talets början...och det för att det inte (sägs det) finns vetenskapliga bevis på att det fungerar eller är bra??? (Tänker mest på "traditionell" hundträning)
 Tänk om jag vore så tvärsäker på allt ändå....vad lätt livet hade varit....

Arrangören började som sagt tala om inlärningsteknik och ifrågasatte om jag överhuvudtaget visste något om det? Om jag kunde beskriva hur jag tänkte i fråga om negativ/positiv förstärkning ? Utsläckning  ? mm

Om jag verkligen trodde på bestraffning? Och gjorde jag det viste jag inget om inlärning.

När jag talade om att jag inte kunde ge mig in i termerna av "positiv och negativ förstärkning etc" Det som är inlärningsteknik och vetenskapligt avhandlat. och som det står mest om i "klickerböcker"  Så skrattades det ännu mer...då var det inte lönt att diskutera med mig för då var vi inte på samma nivå.

Jag sa att jag har läst om det i samband med klickerträning, men att jag inte memorerat  termerna  tillräckligt bra för att kunna använda dom i en diskussion, men att jag kunde beskriva vad jag menade med andra ord  och begrepp. Jag  kunde säga vad jag menade genom att använda mig av dom...då hånflinades det vid bordet och jag jämfördes med Jeppe Stridh som aldrig läst en bok om hunddressyr  eller hade någon utbildning utan trodde att han  kunde "själv"

Hur kan man bli så tvärsäker på sig själv så att man utan vidare bara kastar bort andras erfarenheter och kunskap, hur kan man vara så förmäten att man tror att det är "my way or the highway"???

Tänk så många ggr jag fått revidera mina kunskaper till förmån för nytt tänkande och nya ideer? Hoppas jag aldrig blir fullärd!


Jag klickar med glädje och de som ser mig hantera mina valpar ser att det inte finns mycket våldsinslag, utan snarare en massa belöningar för rätt beteende----men det betyder inte att jag inte kan ta tag i min hund om den inte lyssnar när det behövs vid tex jakt eller annat som är farligt för den själv eller andra.

Jag skulle vilja se en av dessa 20- åringar lösa slagsmålet mellan Jazza & Jäger ensamma utan att ta tag i hundarna?
Jag skulle vilja se dessa tvärsäkra ungdomar och arrangör  hantera en rejäl konflikt (människa hund)

Och då pratar jag hundar av bruksmalletyp och inte sheltisar eller pudlar....

Det gick inte att förklara att jag var överens med dom om inlärning, att man självklart inte "bestraffar" en hund som gör fel under inlärning av cirkuskonster eller annat....men att människor som Ceasar och andra som jobbar med problem hos hundar ofta får gå in och försöka  ta bort ett beteende som funnits i åratal, och jag KAN inte se det som en "bestraffning" att man går in och avbryter en hunds felaktiga beteende...en vek hund räcker det med en liten "korrigering" en stor testosteronstinn femårig hane som tillåtits göra utfall i åratal krävs det lite annat för att få stopp på...jag ser inte den ev korrigering som görs som en bestraffning, för hunden gör ju inte fel i sina egna ögon...den har ju tillåtits hålla på med sitt beteende i flera år....jag ser det som att jag får en "hink kallt vatten effekt" Dvs avbryt omedelbart vad du gör och ta kontakt med mig...och sedan ger jag hunden ett bättre alternativ till beteende....Jag blev klassad som djurplågare eftersom jag kunde tänka mig att använda koppelkorrigeringar bla

En av  kursdeltagarna hade en Bordercollie på 1,5 år, den kunde knappt se en annan hund utan att få ett sammanbrott och försöka angripa hunden alternativt vända om och ta matte i ett omriktat beteende. (försökte bita henne flera gr)......jag kommenterade det inte högt  men hörde de andra prata om att hunden var så rädd.

Jag har lite svårt att se att en hund som kan ligga helt avslappnat och sova...befinna sig avslappnat vid mattes sida långa stunder och som helt plötsligt gör utfall  när en  annan hund  tittar på den, eller rör sig (med svansen  upp,  viftande , runda  mungipor framåtlutande kroppshållning  och rejält  skällande)...skulle vara så liv rädd??? (ångestfylld enligt de andra)

Visst är det ett försvarsbeteende så hunden känner sig förmodligen "hotad", men vad säger det om relationen till matte??

Matte tar hunden i nackskinnet (för den gick i sele) för att hålla den ifrån sig och hunden får en massa Godis i nyllet som avledande manöver, jag funderar på att ; om hunden  i det läget  kan släppa allt  runtomkring sig  speciellt det som den var så "livrädd" för och hade ångest för och utan tvekan kan vräka i sig mat......är den då egentligen  så livrädd och ångestfylld?

 Faktiskt en uppriktig fråga?

Jag kanske är helt ute och cyklar i mitt tänkande???

Jag tar gärna emot synpunkter...man lär sig alltid något nytt!

Det kändes mer som en hund som matte inte lyckats lära hur man uppför sig från början och där matte låter sig bli biten för det är så synd om den stackars ångestfyllda rädda BC´n så den behöver dessutom ett kilo frolic för att komma över sin ängslan...och sedan marscherar dom iväg och hunden har svansen  viftande upp mellan öronen..

Jag förstår uppriktigt inte tänket bakom träningen....

Nä  man är en dinosaur och finns sådana som jag verkligen kvar? Och har jag någon utbildning överhuvudtaget?
Menar jag att jag har fått min instruktörsutbildning via SBK?? Vad synd tänk att dom trodde att SBK kommit på bättre tankar....

Nåja, njut av ett fantastiskt Freestyle program här:

http://www.vimeo.com/794298

Och detta som bevisar att jag inte är för gammal för att prova:)

http://www.youtube.com/watch?v=GgM0jXi7HaA