Kennel Vixax

Ja det kan man ju lugnt säga att livet är med Jäger...I helgen har han visat ganska tråkiga sidor och jag blir än mer övertygad om att jag gjorde rätt som inte sålde honom. Han är ju inte speciellt intresserad av människor det har jag ju konstaterat sedan länge, men i helgen har han dessutom uppvisat både skärpa och försvar. Det har varit LAN härhemma och 8-10 grabbar har bott på övervåningen, Givetvis så springs det mycket ut och in, det röks och gås till kiosken mm mm. 
Vi satt i vardagsrummet o kollade på TV, Jäger ligger på golvet och vilar. Han har hämtat en sko som ligger en bit ifrån honom(han bär omkring på allas skor) 
Ägaren till skon har lite bråttom och letar efter sin sko, sticker in huvudet och får syn på skon och stövlar med fart och bestämdhet fram mot skon....Jäger far upp kastar sig fram och hoppar upp med tassarna på killen och han får sig ett vrål i huvudet. Både jag och killen blir skiträdd, jag kallar in Jäger och vi har en liten diskussion om det lämpliga i att skrämma folk.....

Några timmar senare går vi ner i byn på Julskyltningen och jag har en hund i snöret som helt plötsligt är såååå laddad.
Vi stannar till och jag sätter honom jämte mig medans Kent köper en lott, det är trångt , många människor som passerar, jag släpper koncentrationen 2 sekunder varpå han återigen far upp med framtassarna och vrålar till på en kille som kommit lite för nära med lite för mycket ögonkontakt.

Återigen pratar jag allvar med "Lilleman" som faktiskt inte ens fyllt sex månader men är större än mamma och ganska respektingivande.....

Resten av promenaden i byn var svettig för matte, matte fick jobba stenhårt för att hålla sig själv och hunden i rätt balans och mentalt "rätt sinnesstämning" Matte skall vara avslappnad och självklar samtidigt som matte skall ha stenkoll på hund och omgivning och hinna läsa av hund och omgivning snabbare än hunden så matte kan ligga steget före utan att hetsa upp vare sig själv eller jycke *pust*

Så vad kan man konstatera då....tja, resurser finns, lite mycket aggressioner just nu.... aggressionen är faktiskt  förvånansvärt  kontrollerad för att vara så ung, inga riktiga  bitförsök utan mer en rejäl varning,  "Passa dig för helvete och stanna där du är"
Han behöver definitivt ut mer bland folk och lära sig hur man uppför sig, att människor faktiskt kan vara trevliga och tom vara till nytta för honom...så jag kommer att åka ut till träningsgrupper och be hundfolk leka, och kampa med honom, lite sökövningar mm.

Så får man ha ögon i nacken och hädanefter se till att han inte får vinst eller fördel i att  bete sig "illa"

Det svåra är att lära resten av familjen (ungdomarna) att inte hetsa upp sig och vråla på honom....idag när det knackar på dörren och han far fram så skriks det JÄGER!!!!!!!!!.....Vilket hetsar upp honom mer....utbildning av ungdomar och hantering av hund vid dörr pågår....

Lugnast för alla är om han bara vänligt men bestämt placeras i ett annat rum eller bakom en grind och ingen bryr sig om honom om inte jag är där och kan styra upp saker och ting.



  Han är den enda i kullen som uppvisar sådana här tendenser och det känns skönt. Visserligen tror jag att han när han blir "färdig" kommer att bli en normal och trevlig hund , dock ej 100% tillgänglig vilket är tråkigt. Men det är mycket slyngelfasoner just nu....

Så...upp och ner hit och dit ...så kan det vara i änden på ett snöre med en HH i den andra ändan....