Kennel Vixax

Att jag glömde givetvis nämna att det finns spontanspår också...givetvis...det vädjar ju till hundens naturliga nyfikenhet att följa en doft...vad man ofta kan få jobba extra med (beroende av hund) är ju att få hunden att förstå att den ska gå i kärnan...en del lösningar är att så småningom göra spåren svårare och svårare, längre liggtid etc...
Många är de hundar som spårar som ett "fritt sök över nejden" ju yngre spår och lättare terräng, destu högre nos och ju mer slag i snöret....Näringsspår är ofta en genväg:)

Jag hade en gång en springespaniel på spårkurs, denne förare ville inte köra näringsspår, och om jag minns rätt var hunden heller inte så sugen på mat överhuvudtaget...så vi körde på nyfikenhet och ett naturligt intresse att följa en doft...problemet med denne spaniel var att den spårade precis som en spaniel ska....dvs den SÖKTE med stora slag från sida till sida....vi klurade och klurade och provade alltifrån långa liggtider till leksaker och till sist provade vi näring....Inget "hjälpte"

Så träffade jag rasrepresetanter på ett läger, aktiva springermänniskor, och jag frågade dom hur man skulle kunna få en springer att spåra i kärnan...
Svaret var ganska enkelt...
Du får inte låta springern spåra i sitt "sök-mode" du måste låta den hamna i "bytes-mode"

Så vi band ett snöre i en dummy...drog den på marken framför hunden, lät den försvinna utom synhåll bakom ett hörn på en byggnad...och jäklar vad hunden blev fokuserad i spåret..näsan i kärnan ....borta var "sök-slagen".

Vi hade helt enkelt inte hittat rätt retning för att utlösa rätt beteende....

Man lär så länge man lever:)